Hur blir man författare? (enligt Agota Kristof)

”Hur blir man författare? Först och främst måste man förstås skriva. Sedan måste man fortsätta skriva. Till och med när ingen är intresserad. Till och med när det känns som om ingen någonsin kommer att vara intresserad.”

Så skriver Agota Kristof i den självbiografiska romanen Analfabeten från 2004, som nu i januari kommit i svensk översättning av Marianne Tufvesson på Walhström & Widstrand.

Jag tycker väldigt mycket om det citatet, för det är ju så det är: man skriver och skriver, trots att man inte vet om någon vill läsa och skriver man inte, så skriver man inte och då blir man inte författare.

”Analfabeten” är inte en lång roman. Den är 48 sidor. Men rymmer ett helt liv. Tänk att skriva en självbiografi på 48 sidor. Jag läste ut den på väg till jobbet i morse. Den var underbar och kort.

Jag skriver just nu på en roman. Jag skriver i mobilen så fort det dyker upp en formulering, en idé till en händelse, något som någon av personerna jag skriver om skulle kunna säga. Ibland missar jag en hållplats eller ser väldigt frågande ut vid middagsbordet. Men jag fortsätter att skriva, trots att jag inte vet om någon kommer att vara intresserad.

En kommentar på “Hur blir man författare? (enligt Agota Kristof)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s